Bostadspolitiken
Sedan 90-talet har både borgerliga och socialdemokratiska regeringar avvecklat bostadspolitiken och i stället förlitat sig på marknadskrafternas utbud och efterfrågan. Resultatet är tydligt.
Av Sveriges 290 kommuner är det 240 som har bostadsbrist, segregationen ökar och boendepriserna har skenat.
Dagens bostadsmarknad bygger på spekulation.
I Human Framtids Sverige är en bostad en rättighet, inte ett privilegium för dem med tjocka plånböcker.
Vi citerar FN:s konventioner om Mänskliga Rättigheter:Artikel 25 1:
”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.”
Medan byggbolagen skrattar hela vägen till banken står ungdomar i långa bostadsköer. Växande familjer bor trångt i väntan på bostäder till rimliga priser, samhällets äldre förväntas i allt högre grad att klara sig själva. Och i ett av världens rikaste länder har vi människor som lever i hemlöshet, sover på härbärgen och parkbänkar.
I ett land som Sverige, vräks barnfamiljer. Det är inte värdigt en välfärdsstat.
Åtgärder
Vi vill införa en Svensk variant av Wienmodellen
Vill vill ge regionerna ansvaret för bostadsplanering, tillståndsgivande och upphandling av hyresrätter.
Dessa hyresrätter skall i första hand planeras i kommuner och områden som har få eller inga hyresrätter att tillgå.
Regionerna ges möjlighet att ta ut upp till 1% i skatt av regioninvånarna och dessa pengar skall enbart gå till byggnation och underhåll av klimatsmarta hyresrätter till en överkomlig hyreskostnad. Hyran för dessa bostäder får ej överstiga 100kr/kvm.
Vi måste bygga den typ av bostäder som marknaden är minst intresserad av men som samhället behöver.
Vi minskar ränteavdragen med 5 procentenheter i ett första steg och därefter ytterligare fem procentenheter i nästa. Den fastighetsmarknad som Sverige har idag är spekulationsdriven och bygger i stor del på allt för förmånliga avdragsmöjligheter som vi är ensamma om att ha. I övriga Europa ligger snittet på 20 procentenheter. I dag uppgår statens kostnad i uteblivna skatteintäkter på drygt 30 miljarder i ränteavdrag. Vid inflation så stiger räntan och statens kostnad snabbt. Det är orimligt att den största posten i en satsbudget skall vara ränteavdrag för
dem som har förmånen att äga sitt egna boende.
Förmånliga krediter till nybyggnation.
Skapa ett statligt kreditinstitut för bostadsfinansiering som en del av en statlig investeringsbank. Det är särskilt viktigt för att upprätthålla byggandet under svagare konjunkturer.
Statligt bygg- och fastighetsbolag.
Om det visar sig att privata aktörer inte hörsammar oss, så är det hög tid att utmana dem genom att bygga, äga och förvalta bostäder statligt. I första hand på mark som staten redan äger.
Utmana EU om det krävs.
Det går visst att bedriva bostadspolitik med inslag såsom statligt ägande, subventioner och allmännyttiga bostadsbolag utan avkastning.
Om det behövs bör Sverige pröva EU-rätten.
Förbjud vräkningar.
Det bör ej vara tillåtet att vräka barnfamiljer utan att en fullgod ersättningslägenhet kan erbjudas familjen.
Följande rekommendationer är framtagna av Stockholms Stadsmission, och Human Framtid stödjer dem helhjärtat
FORMULERA OCH ANTA EN NY NATIONELL HEMLÖSHETSSTRATEGI
Sverige har sedan 2009 saknat en nationell hemlöshetsstrategi vilket har inneburit att arbetet med att förebygga och motverka hemlösheten inte kunnat samordnas och effektiviseras tillräckligt och inte heller kunnat följas upp av staten. Flera av våra nordiska grannar har på ett effektivt sätt arbetat med hemlöshetsproblematiken genom nationella hemlöshetsstrategier, det bör även Sverige göra.
I framtagandet av en nationell hemlöshetsstrategi behöver både bostadsförsörjningsperspektivet och socialtjänstperspektivet beaktas.
Hemlöshetsstrategin bör innehålla ett mål inte bara för antalet bostäder, utan ett mål om antalet bostäder med bibehållen godtagbar kvalitet för ekonomiskt svaga hushåll. Hemlöshetsstrategin bör även omfatta en återkommande utvärdering av vad kommunerna gör för att minska hemlösheten, enligt på förväg definierade kriterier där varje kommuns åtagande och resultat redovisas.
En alternativ metodik kan vara att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ansvarar för granskningen, med inspiration från den modell med öppna jämförelser som givit påtagligt stöd och incitament till regionala vårdgivare att förbättra sitt arbete.
LAGSTIFTA OM NATIONELL TAK ÖVER HUVUDET-GARANTI
Många kommuner i Sverige har någon form av tak över huvudet-garanti, men det finns inte några gemensamma regler som förhindrar att människor tvingas sova ute på gatan. Socialtjänstlagen behöver kompletteras med en skarp och tydligt formulerad lagbestämmelse enligt vilken människor i en sådan utsatt situation har rätt till tak över huvudet samt fortsatta samordnade insatser utifrån individuella behov, i enlighet med regeringens nationella hemlöshetsstrategi för åren 2007–2009.
KRAV PÅ BOSTAD FÖRST-MODELLEN I HELA LANDET
Bostad Först-modellen innebär att i stället för att villkora boendet får personer med komplexa problem en egen permanent bostad med tillgång till frivilliga och individuellt anpassade stödinsatser. Bostad Först introducerades i USA på 1990-talet och har sedan dess testats på flera håll runt om i världen, även i flera svenska kommuner. Modellen har visat sig vara mycket framgångsrik och flera utvärderingar har gjorts, enligt organisationen Housing First Europe. Resultaten hittills är samstämmiga. Närmare 85 procent av de som ingick i programmet lyckades behålla sitt boende vid en femårsuppföljning. Det ska jämföras med cirka 25–30 procent kvarboende i olika boendetrappor. Detta är således den enda evidensbaserade metoden som visat sig vara effektiv och verkligen fungerar. Mot bakgrund av detta kräver Stockholms Stadsmission att alla kommuner använder sig av denna evidensbaserade metod.
ÅTGÄRDER MOT HEMLÖSHET I FASTIGHETSBRANSCHENS HÅLLBARHETSARBETE
Fastighetsbranschens aktörer i vid mening, vilket här omfattar privata och allmännyttiga bostadsföretag, byggbolag och finansieringsinstitut, har genomgående ambitiösa program och riktlinjer för sitt hållbarhetsarbete. Men framsynthet saknas när det gäller människor som riskerar hemlöshet. För ett långsiktigt framgångsrikt arbete med social hållbarhet behöver fastighetsbranschen kliva fram och ta ansvar i hemlöshetsfrågan. Bostad Först och Stockholms Stadsmissions projekt Särskildnyttan har betydande potential tack vare nära samverkan med bygg- och fastighetsbranschen, och detta kan utvecklas vidare både i omfattning och djup. Stockholms Stadsmission anser att fastighetsbranschen behöver ta till sig sådana erfarenheter och resultat. För att branschens hållbarhetsarbete ska ha trovärdighet måste det omfatta åtgärder mot hemlöshet.